Krokben

Ligg bredvid mig inatt, stilla och andas
dina händer brinner tyst innanför min tröja
lugna händer som utforskar mig, och mina dig
jag andas långsamt på din hud och du känner
lukten av min när du andas in

Det är en oskyldig närhet, du vänder dig om
ser inte mina läppar i din nacke, men känner dem
händernas närhet övergår i armarnas trygghet
sömnen sluter dina ögon mellan mina lakan
och din varma kropp sover tätt intill min

Men det är redan för sent
Redan på väg ner i mitt mörker
Du är redan på väg ner

Kom till mig, kom ner i mitt hål
jag vet att du måste, jag ser dig redan
hör redan ditt vrål, sitt ner kvinna
du kommer aldrig här ifrån, ligg ner hos mig
dags för dig att försvinna
försvinna i mitt svarta hål

Du är redan fast i min värld, känn efter
du är utanför kartan nu, i mitt hål
du har ändå aldrig hittat hem
och kommer aldrig här ifrån
du andas redan min luft, den enda som du får

Jag spikar fast dig vid mina läppar
dina bröst känns fel för dig, hela kroppen
ett pussel, känn efter, inget stämmer
omvärldens ljus bränner, fly till mig
din kropp är som små pusselbitar
och de passar bara i mina händer, i min bild
du har bara älskat på armlängds avstånd
så ligg bredvid mig gumman, i mitt hål
ligg och känn efter, känn efter
precis hur långt en tunga når

Beröring överröstar tankarna
du har redan lagt ditt bud,
att utstå tio tusen piskrapp
för att fängslas mot min hud
med vatten över huvudet på botten av mitt hål
förbrukad på en kuklängds avstånd
men du är redan satt i brand
bara jag kan tvätta sotet ur dig nu
kan klia i din själ, just där,
där du aldrig kommer åt
titta på mig, känner du min doft?
sprängs du när jag fyller dig
eller känns du tom när jag har gått?
saltet på mina läppar är
bara en tårlängds avstånde från dina ögon
gör närheten ont vännen?

Visst måste jag väl älska dig tillbaka
när du är så duktig, och aldrig säger 'aj'
Visst får du väl snart den där tryggheten igen
när jag masserat in mörkret i varje tum av din hud
Men det finns alltid en tum kvar
innan det är klart
alltid ett till lidande
innan allt blir underbart
alltid en till kränkning
alltid ett till fel
alltid en till pusselbit
innan du blir hel

Alltid en besvikelse
alltid en till bön
från ett nästan krossat hjärta
om en nästan uppfylld dröm

Det är så det är i mitt hål
bara ett till steg att ta
innan du når fram till mig

innan allt blir som det ska

-----

Ett och ett halvt år sedan jag skrev den,
men den blir liksom aldrig gammal.